Brist på svensktalande språkexperter i vårt tvåspråkiga land / Kaksikielisessä Suomessa pulaa ruotsin taitajista

10.9.2018

© Johannes Jansson / norden.org

Brist på svensktalande språkexperter i vårt tvåspråkiga land

 
De svenskspråkigas antal i Finland har under de senaste åren legat på ungefär samma nivå, men i arbetslivet börjar det råda brist på språkexperter som behärskar svenska. Svenskans ställning i Finland är tryggad i lag, vilket  betyder att både statsförvaltningen och många kommuner måste kunna kommunicera och erbjuda tjänster på både svenska och finska. Kontakterna Sverige och Finland emellan är också aktiva särskilt inom kulturlivet och Sverige är en av våra största handelspartner. Om man ser på tullens statistik från januari–maj 2018, så är de nordiska länderna tillsammans Finlands näststörsta handelspartner efter Tyskland.  
 
Det finns alltså ett stort behov av översättningar mellan finska och svenska, samt mellan finska och de övriga skandinaviska språken. Efterfrågan verkar växa år för år. Till en del kan det bero på att andelen personer med aktiva kunskaper i svenska minskar: antalet studenter som skriver studentexamensprovet i svenska är idag hälften mindre än för tio år sedan. Finlands översättar- och tolkförbund får också allt fler förfrågningar, vilket tyder på ett ökat behov av översättare som behärskar svenska. Att alla som utexaminerades från ämnet svensk översättning vid Helsingfors universitet våren 2018 genast fick ett jobb som motsvarar deras utbildning tyder på samma sak.
 
 
 
Text: Kristiina Antinjuntti
Skribenten är verksamhetsledare för Finlands översättar- och tolkförbund.
Översättning: Marjukka Heinonen
 
 
 

 

Kaksikielisessä Suomessa pulaa ruotsin taitajista

 
 
Ruotsinkielisten määrä Suomessa on pysynyt viime vuosina suhteellisen vakaana, mutta kielen asiantuntijoista alkaa olla pulaa. Ruotsin asema on Suomessa turvattu lailla, joten sekä valtionhallinnon että useiden kuntien tulee pystyä tiedottamaan ja palvelemaan molemmilla kotimaisilla kielillä.
 
Lisäksi Ruotsin ja Suomen liike- ja kulttuurielämät ovat kietoutuneet tiiviisti toisiinsa, ja Ruotsi on yksi suurimmista kauppakumppaneistamme. Jos lasketaan esimerkiksi tullin tilastoista yhteen kaikkien Pohjoismaiden kanssa käyty kauppa tammi-toukokuussa 2018, Pohjola on kauppakumppanina toisella sijalla heti suurimman eli Saksan jälkeen.
 
Käännöksiä tarvitaan siis melkoisesti ruotsin ja suomen, ja myös muiden skandinaavisten kielten ja suomen, välillä. Kysyntä tuntuu nousseen vuosi vuodelta. Osasyy saattaa olla aktiivisen ruotsin taidon hiipuminen: kymmenessä vuodessa ruotsin kirjoittajien määrä on puolittunut ylioppilaskirjoituksissa. Myös SKTL:n toimistoon tulevien yhteydenottojen määrä kielii ruotsin kääntäjien tarpeesta. Samasta ilmiöstä kertoo myös se, että Helsingin yliopistosta saadun tiedon mukaan kaikki ruotsin kielen kääntämisen oppiaineesta keväällä 2018 valmistuneet saivat heti valmistuttuaan koulutustaan vastaavan työpaikan.
 
 
 
Teksti: Kristiina Antinjuntti
Kirjoittaja on Suomen kääntäjien ja tulkkien liiton toiminnanjohtaja.