I Norge deltar även Språkrådet i sammanställningen av kvalitetskriterier

NAViOs vice ordförande Henrik Walter-Johnsen. Bild: Jonas Sundqvist

Norska Språkrådet deltar i sammanställningen av kvalitetskriterier

Henrik Walter-Johnsen, vice ordförande i de norska av-översättarnas förening NAViO, konstaterar att en bra textning blir till ungefär som god mat, den görs från grunden av goda råvaror och med skicklighet. Översättaren producerar texten, tidskodar den, grupperar och bearbetar den under en tillräckligt lång tid. Det här är inte det billigaste sättet.

I Norge skred NAViO till verket våren 2015 för att sammanställa direktiv för av-översättningen. Genom att följa direktiven kan man förbättra översättningarnas kvalitet. Projektet började snart drivas av vice ordförande Henrik Walter-Johnsen. Han sammankallade representanter för det norska Språkrådets samt public service-bolaget NRK:s språkvårdsorgan, representanter för översättningsbyråerna SDI Media och BTI Studios, en representant för kanalen SBS Discovery samt inalles tre NAViO-medlemmar. Också Netflix och HBO ombads delta, men de svarade inte på inbjudan.

Från tomt bord

Deltagarna var eniga om att inte använda sina egna, existerande riktlinjer som underlag för de nya, utan att arbetsgruppen skulle samarbeta om att sammanställa ett helt nytt dokument. Den s.k. FAR-modellen som skapades av Jan Pedersen, forskare vid Stockholms universitet, var visserligen inte färdig då arbetsgruppen grundades, men ändå utsåg man i gruppen samma kvalitetskriteriehelheter som också Pedersen kom fram till. Det här är ett tecken på att översättarna och forskarna har en god, på erfarenhet grundad gemensam uppfattning om vad en god textning består av.

Direktivens kvalitetskriterier finns under tre underrubriker; språkliga krav, innehållsmässiga krav och krav rörande textningens läsbarhet. Alla deltagare i arbetsgruppen hade haft egna sätt att behandla dessa helheter, och därför diskuterade man lösningsmodellerna tills man var överens om dem. Den allra svåraste uppgiften visade sig vara direktivens första mening, definitionen av textning. Frågan var om man ville att textningen skulle omfatta också programtextning, norska för hörselskadade. Till sist beslöt man att direktiven skulle gälla endast översättningar.

Man upplevde att Språkrådets medverkan var särskilt nyttig eftersom rådet var en tillräckligt neutral instans när det gällde att ta ställning till kutymerna. Bara en fråga förblev olöst, nämligen den hur man utmärker att långa meningar fortsätter efter ett blockbyte. Slutligen beslöt man att varje byrå själv får avgöra frågan. Efter två års arbete hade arbetsgruppen direktiven klara i februari 2017.

Användningen av direktiven sprids

Översättarna har tagit emot direktiven med entusiasm. Direktiven upplevs som trovärdiga eftersom byråerna har deltagit i deras tillkomst. Översättarna kan hänvisa till gemensamt överenskomna normer när de förhandlar med byråerna. Också andra aktörer än arbetsgruppens medlemmar har börjat följa direktiven, och det verkar som om direktiven också har inverkat på textningar hos aktörer som inte deltog i samarbetet.

Men givetvis finns det alltid företag som hänvisar till att kunden inte förutsätter kvalitet eller åtminstone inte är villig att betala för den. Henrik Walter-Johnsen anser att det är vanligt att utländska aktörer inte delar vår nordiska uppfattning om vad god kvalitet är. Till exempel engelska textningar kan störa tittarens upplevelse i stället för att bidra till den. Textningen kan uppta en för stor del av bilden och växla så snabbt att man inte hinner läsa den.

Förhoppning om mera uppskattning och högre inkomster

NAViOs förhoppning är att direktiven för kvalitativ textning ska kunna användas för att visa att ett ordentligt arbete ska ge en ordentlig ersättning. Henrik Walter-Johnsen berättar att det ute i världen finns av-översättningsbyråer som verkar med två nivåer för kvalitet och pris; utmärkt och acceptabel. En aktör påstår att 80 % av kanalerna beställer översättningar av acceptabel kvalitet. Det är inte heller ett okänt fenomen i Norge att man opererar med olika honorar för de olika kanalerna. ”Vi vet till exempel att Netflix är villigt att betala för god textning”, säger han.

Byråerna hänvisar till sina kunder, men NAViOs mål är att påverka kunderna och få dem att inse betydelsen av kvalitativt goda textningar. Replikersättningen har stigit med 50 öre (ca 5 cent, d.v.s. 0,05 euro) under tio år. Det motsvarar inte på långa vägar ökningen av den allmänna prisnivån, det är faktiskt en sänkning av reallönen.

NAViO och det norska Språkrådet inleder ännu under detta år tillsammans en kampanj för bättre textningar. Man kommer att öppna en portal på Språkrådets hemsida där konsumenter får klaga på dåliga översättningar. NAViO sammanställer frågorna och sköter marknadsföringen, men det är Språkrådet som öppnar portalen och behandlar klagomålen med bakgrund i den norska modellen. ”Vi hoppas att tv-kanalerna själva ska kräva att byråerna levererar texter i enlighet med den norske modellen”, säger Henrik Walter-Johnsen.

Retningslinjer for god teksting i Norge har publicerats på NAViOs hemsida: www.navio.no

Den norska av-översättarföreningen NAViO grundades 15.10.1997. Föreningen har cirka 137 medlemmar, vilket är uppskattningsvis drygt hälften av alla av-översättare som verkar yrkesmässigt i Norge.

NAViO finansieras med medlemsavgifter och kollektivt förvaltade upphovsrättsersättningar.

NAViO delar årligen ut ett av-översättarpris samt arrangerar seminarier och möten för nätverksskapande. NAViO ser sig ha en viktig uppgift när det gäller att sammanföra av-översättare, eftersom det blir lättare för dem att stöda varandra när de lärt känna varandra.

Föreningens årsbudget är cirka 200 000 euro och trots att NAViO inte är ett egentligt fackförbund har föreningen en betydande konfliktfond, ur vilken man vid behov kan stöda medlemmarna.

NAViO är en aktiv medlem i de europeiska av-översättarnas paraplyorganisation AVTE (Audiovisual Translators Europe), i vilken också FÖTF är medlem. AVTE har medlemmar i 14 europeiska länder (bl. a.  Danmark, Sverige och Finland). Tillsammans är vi starka, påminner NAViOs vice ordförande Henrik Walter-Johnsen om.

Vad då för en FAR-modell?

Jan Pedersen, forskare och docent i översättningsvetenskap vid Stockholms universitet, har skapat modellen FAR för kvalitetsbedömning av av-översättningar. Förkortningen kommer från kvalitetsegenskaper som grupperats i tre helheter.

• Functional equivalence, där man bedömer den funktionella, innehållsmässiga och semantiska motsvarigheten inklusive stil/stilar.
• Acceptancy, där man bedömer målspråkets acceptabilitet, normenlighet, idiom- och språkriktighet.
• Readability, där man bedömer läsbarhet, indelning i avsnitt, användning av skiljetecken, tid i rutan.

Pedersen föreslår i sin artikel ett poängsystem för varje helhet för bedömningen av översättningar. Pedersens artikel publicerades i tidskriften The Journal of Specialised Translation i juli 2017 under rubriken The FAR model: assessing quality in interlingual subtitling

Jan Pedersens artikel finns på adressen: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1134906&dswid=-6405

Text: Kristiina Antinjuntti

Översättning: Karin Nynäs-Aspö