Med kvalitet som mål – av-översättarna utvecklar sin bransch i Norden

Anna-Maija Ihander ansvarar för den internationella verksamheten i FÖTF:s sektion för av-översättare.

Anna-Maija Ihander, medlem i FÖTF och av-översättare, presenterade under FIT-kongressen i Brisbane tillsammans med den norska av-översättarföreningen NAViOs vice ordförande Henrik Walter-Johnsen och det danska journalistförbundets representant Amalie Foss nordiska lösningar för en bättre kvalitet på av-översättningar. Under presentationen hänvisade man också till kvalitetsbedömningsmodellen för av-översättningar som nyligen utvecklats av Jan Pedersen, forskare vid Stockholms universitet.

De senaste årens utveckling inom produktionen av av-översättningar har väckt farhågor i alla nordiska länder. Man har upplevt att goda översättningar hotas av bland annat användningen av så kallade schablonöversättningar, en modell där översättningen måste placeras i en färdigt tidskodad schablon. Tidskodningen härstammar från en översättning till ett annat språk. Ibland kan det rentav handla om en maskinell tidskodning av ett manuskript. Det blir svårt att få in ett annat språk med en annorlunda struktur i samma utrymme.

Av-översättning är ett jobb för experter

Anna-Maija Ihander talade på FIT-kongressen om yrkesmässig av-översättning. Enligt henne upplevs branschen som ”sexig”, och arbetet upplevs som ett jobb man lätt kan börja med utan desto vidare utbildning. Vem skulle inte vilja se på film som jobb! Och samtidigt översätta lite smått. Många slutar ändå i branschen innan de når expertnivå. Därför har de yrkesverksamma av-översättarna ett allt större ansvar när det gäller att informera kunder om den yrkesmässiga verksamheten och förutsättningarna för den.

Vad behöver en expert för sitt arbete?

Anna-Maija räknar upp de arbetsredskap och -betingelser som yrkesöversättaren behöver:

1. Ordentligt material. Videofilen bör vara av tillräckligt god kvalitet för att man ska kunna urskilja bilden väl och höra ljudet tydligt. Särskilt internationella aktörer kan av rädsla för piratkopiering försämra bildkvaliteten eller lägga vattenstämplar på bilden. Det här försvårar översättarens arbete. Genom att använda professionella översättare skulle företagen kunna lita på att deras material inte hamnar på villovägar. Dessutom behövs ett manuskript som motsvarar videon, sammanställt av en skribent med språkkunskaper som en infödd språkbrukare.
2. Möjlighet att själv tidskoda översättningen. Regler och strukturer är olika i olika språk, och man bör kunna tidskoda textningen så att bild och text korrelerar med varandra på ett ändamålsenligt sätt.
3. Tid. I Finland har man uppskattat att 20-25 minuter färdig, korrekturläst textning kräver en arbetsdag, det vill säga cirka 7 timmars arbete.
4. Ett rejält honorar. Översättaren ska kunna koncentrera sig på översättningsarbete och yrkesmässig utveckling utan att splittra sig.
5. Beställarens stöd. Samarbetet mellan kunden eller översättningsbyrån är viktigt. Översättningsbyrån bör kunna förmedla översättarens behov till beställaren samt beställarens meddelanden till översättaren.

Anna-Maija betonar också kollegernas och den sociala gemenskapens betydelse: Ju mera kolleger talar med varandra och ju bättre de känner varandras arbetsförhållanden och -sätt, till och med honorar, desto bättre kan de stöda varandra och förenhetliga sina arbetsformer. I Finland har av-översättarna en egen e-postlista och en Facebook-grupp. De fungerar som yrkeskårens gemensamma forum. Organisationernas verksamhet och branschens konferenser skapar också ypperliga möjligheter till att skapa nätverk.

www.av-kaantajat.fi

Text: Kristiina Antinjuntti och Anna-Maija Ihander

Översättning: Karin Nynäs-Aspö